Sorgmyggor – så blir du av med dem i krukväxter och odlingar

Sorgmyggor är de små svarta myggorna som flyger upp ur krukan när du vattnar. De vuxna är ofarliga, men larverna lever i fuktig jord och kan gnaga på rötterna hos groddplantor och sticklingar. Du blir av med dem genom att låta jordytan torka mellan vattningarna, fånga de vuxna på gula klisterskivor och vid behov vattna ut nematoder – ett biologiskt bekämpningsmedel som är godkänt i Sverige och säljs till privatpersoner.

Vad är sorgmyggor?

Sorgmyggor (familjen Sciaridae) är små, spensliga myggor som är vanliga i naturen. Där lever larverna av dött organiskt material och svamp och gör nytta i nedbrytningen. Problemet uppstår när de hittar fuktig, torvrik krukjord – då förökar de sig snabbt. Så känner du igen dem enligt SLU:s faktablad om sorgmyggor:

• Vuxna myggor: 3–4 mm långa, svarta eller gulsvarta, med långa pärlbandslika antenner. De flyger dåligt och ryckigt och springer gärna omkring på jordytan.
• Larver: upp till 6–7 mm långa, fotlösa och glasklara eller vitaktiga, med ett tydligt svart huvud.
• Förökning: en hona lägger 70–140 ägg i fuktig jord under sitt ungefär en vecka långa liv. Vid 20 °C tar det 4–5 veckor från ägg till ny mygga, vid 24 °C ungefär tre veckor.

Sorgmygga, vattenfluga eller bananfluga?

Flera småkryp förväxlas med sorgmyggor. Av dem är det framför allt sorgmyggans larver som kan skada växterna:

Sorgmyggor och vattenflugor enligt SLU:s faktablad om sorgmyggor, hoppstjärtar enligt SLU:s faktablad om skadegörare på krukväxter, bananflugor enligt Plantagen.

Varför får man sorgmyggor inomhus?

Sorgmyggor följer med nya växter och ny jord, flyger in genom öppna fönster eller kommer in med krukväxter som har stått ute på sommaren. Men de blir bara många om jorden är fuktig hela tiden. Fukt är en förutsättning för att äggen ska kläckas och för att de minsta larverna ska överleva, och SLU skriver att massförekomst av sorgmyggor ofta är ett tecken på att man har varit för generös med vattnet.

Därför är problemet ofta störst på hösten och vintern. Colorado State University förklarar att plantorna växer långsammare och drar mindre vatten när dagarna blir kortare och svalare – vattnar du som på sommaren förblir jorden blöt. I Sverige gäller det i hög grad från oktober till mars: i Stockholm är dagen bara drygt sex timmar lång i december (se dagsljus i Sverige). Honorna lockas dessutom särskilt av fuktig jord med mycket torv, och gammal jord som har brutits ner håller mer vatten än ny.

Skadar sorgmyggor växterna?

De vuxna myggorna biter inte och skadar inte växterna – de är framför allt ett irritationsmoment. Det är larverna som kan göra skada. De lever mest av svamp, alger och förmultnande växtdelar, men äter också unga rötter och mjuk vävnad.

• Groddplantor och sticklingar är mest utsatta. Sticklingar som inte vill rota sig och sakta ruttnar i stambasen kan vara angripna, och hos frösådda småplantor kan larverna äta upp rötterna (SLU). Det gör sorgmyggor till ett verkligt problem när du förodlar tomater eller chili i fuktiga pluggbrätten.
• Etablerade krukväxter klarar sig oftast. Colorado State University räknar sorgmyggor som ett mindre skadedjur på krukväxter, och enligt University of California (UC IPM) beror en slokande planta oftare på för mycket eller för lite vatten eller på rotröta än på larverna (se gula blad).
• De kan sprida svampsjukdomar. Enligt SLU kan sorgmyggor sprida svampar som Pythium och Fusarium, och partier som larverna har gnagt på blir inkörsportar för röta.

Så blir du av med sorgmyggor – steg för steg

1. Bekräfta att det är sorgmyggor. Sätt en gul klisterskiva i krukan och lägg en skiva rå potatis med snittytan mot jorden. Larverna söker sig till potatisen inom några dagar – vänd på skivan och leta efter små vita larver med svart huvud.
2. Låt jordytan torka. Det viktigaste steget. Colorado State University råder att låta de översta 2,5–5 cm torka mellan vattningarna: torr jord minskar överlevnaden för ägg och larver och är mindre lockande för honor som ska lägga ägg. Töm fatet efter vattning.
3. Vattna underifrån. Ställ krukan i ett fat med vatten, låt den suga upp vad den behöver och häll bort resten efter en stund. Då förblir ytan torrare. Spola igenom jorden ovanifrån då och då, annars samlas näringssalter i ytan (läs mer under mögel i jorden).
4. Fånga de vuxna på gula klisterskivor. Myggorna dras till gult och fastnar. Ju fler honor som fastnar, desto färre larver blir det i nästa generation. Klipp gärna skivorna i mindre bitar och fäst dem på grillpinnar i krukorna (UC IPM).
5. Byt ytjorden eller plantera om. Skrapa bort det översta jordlagret och lägg på ett tunt lager sand – en torr sandyta gör krukan mindre attraktiv för äggläggning (SLU). Är jorden gammal och kompakt: plantera om i ny jord och släng den gamla.
6. Städa krukorna. Plocka bort vissna blad, döda rötter och ruttnande lökar. Förmultnande växtdelar är mat för larverna.
7. Vattna ut nematoder vid kraftiga angrepp – särskilt i förodlingen. Se nästa avsnitt.

Nematoder – biologisk bekämpning som privatpersoner får använda

Nematoder av arten Steinernema feltiae är mikroskopiska rundmaskar som aktivt söker upp sorgmygglarverna och tar sig in genom munnen och andra kroppsöppningar. Bakterier som nematoderna bär med sig dödar larven inom ett par dygn. Nematoderna förökar sig sedan i larven, och en ny generation söker upp nya larver, vilket ger en längre effekt (SLU). Arten förekommer naturligt i svensk jord och är godkänd av Naturvårdsverket som biologiskt bekämpningsmedel, utan särskilda villkor. Nematoder mot sorgmyggor säljs i svenska trädgårdsbutiker, till exempel hos Plantagen.

Så använder du nematoderna

• Vattna krukorna med rent vatten dagen innan, så att nematoderna fördelar sig jämnt i rotklumpen (SLU).
• Blanda enligt förpackningen och vattna ut med vattenkanna på kvällen eller tidigt på morgonen – nematoderna är känsliga för både uttorkning och UV-ljus.
• Behandla alla krukor samtidigt. Annars hittar myggorna de obehandlade krukorna och fortsätter att föröka sig där.
• Rumstemperatur passar: SLU anger 18–25 °C som optimalt. När det närmar sig 30 °C slutar nematoderna att föröka sig.
• Låt inte rotklumpen torka ut helt de första dagarna efter behandlingen, och fortsätt med klisterskivorna – nematoderna angriper larverna, inte de vuxna myggorna.

Bti och andra medel – det här gäller i Sverige

Många utländska guider tipsar om bakteriepreparat med Bacillus thuringiensis israelensis (Bti). För privatpersoner i Sverige är det inget alternativ. Det enda växtskyddsmedlet med Bti som är godkänt mot sorgmyggor, Gnatrol SC, är avsett för växthusodling och har behörighetsklass 2L (Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister, kontrollerat i oktober 2026). Medel i klass 1 och 2 får bara användas yrkesmässigt – privatpersoner får använda medel i klass 3 (Kemikalieinspektionen). Det Bti-medel som är godkänt som biocid mot stickmygglarver får bara användas i vattenmiljöer, inte i krukor.

Kemiska insektsmedel behövs sällan. UC IPM rekommenderar dem i regel inte mot sorgmyggor i hemmet, och enligt samma källa fungerar rovkvalster, som används i växthus, sämre i enskilda krukväxter inomhus.

Så förebygger du sorgmyggor

• Ny jord vid sådd och omplantering. SLU råder att alltid använda ny, frisk jord vid sådd och plantering. Förvara öppnade säckar väl tillslutna, så att myggor inte hinner lägga ägg i jorden innan du använder den (UC IPM).
• Vattna efter årstid. Från oktober till mars växer plantorna långsammare och behöver mindre vatten – se odla inomhus på vintern.
• Luftig, väldränerad jord. Blanda in perlit eller sand och använd krukor med dräneringshål (UC IPM).
• Försiktigt med organisk gödsel. Stora mängder stallgödsel och annan organisk gödsel, liksom kompost som inte är färdig, lockar sorgmyggor (UC IPM).
• Granska nya växter. Även plantor från butiken kan ha skadedjur med sig (SLU). Stick ner en gul klisterskiva i krukan de första veckorna.
• Odla i lecakulor eller hydroponiskt. Lecakulor innehåller inget organiskt material som larverna kan leva av. Men räkna inte med att slippa småkryp helt: SLU påpekar att sorgmyggor trivs utmärkt i fuktiga substrat som stenull, och vattenflugor lever av alger på blöta ytor. Läs mer om hydroponisk odling och om att odla i vatten.

Vanliga frågor

Källor

1. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Sorgmyggor (faktablad om växtskydd, trädgård 28 T, rev. 2004)
2. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Vanliga skadegörare på krukväxter (faktablad om växtskydd, rev. 2011)
3. Naturvårdsverket: Beslut om godkännande av arten Steinernema feltiae för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige (NV-03418-17, 2017)
4. Kemikalieinspektionen: Bekämpningsmedelsregistret (sökning på Gnatrol SC, reg.nr 5241, oktober 2026)
5. Kemikalieinspektionen: Ordlista – Bekämpningsmedelsregistret (behörighetsklass)
6. Colorado State University Extension: Fungus Gnats as Houseplant and Indoor Pests (fact sheet 5.584, granskad 2025)
7. University of California Statewide IPM Program: Pest Notes: Fungus Gnats (publikation 7448)
8. Plantagen: Knäppmygg (sorgmygg) – så blir du av med dem

Vi har läst källorna ovan när vi skrev guiden. Hittar du ett fel? Mejla redaktion@odlainomhus.se — vi redovisar rättelser på om oss.

Läs vidare

• Mögel i jorden – vitt mögel, saltskorpa och groddbrand
• Gula blad – så hittar du orsaken
• Förodla tomater inomhus – från frö till utplantering
• Odla inomhus på vintern – ljus, värme och vattning
• Hydroponisk odling – odla utan jord
• Odla inomhus – komplett guide för svenska hem